Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

En skola som lägger grunden

Nyhet: 2017-03-06

Bättre skolresultat, hälsa och minskad segregation.
Barn som går i en bra förskola får en bättre utveckling på sikt.
– Förskolan lägger grunden för framtidens samhälle, därför måste den hålla hög kvalitet, säger professor Susanne Garvis.

Det är högsommar och hett i Australien. Susanne Garvis har just avslutat ett telefonsamtal med brodern hemma i Melbourne och tittar lite uppgivet ut genom fönstret på det gråkalla gångstråket längs kanalen vid Pedagogen i Göteborg. Termometern orkar knappt upp till fem plusgrader.
– Men det finns andra fördelar här. Jag går eller cyklar till jobbet. En dålig dag i Melbourne kunde jag sitta fast i bilkö i tre timmar på vägen hem, säger hon och ser genast gladare ut.
– Dessutom trivs jag fantastiskt bra med arbetsklimatet!
Sedan två år tillbaka är Susanne Garvis professor i barn- och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Hennes forskningsfokus ligger bland annat på att undersöka hur förskola och förskollärarutbildning kan bli bättre. 

Diger meritlista

Trots att hon bara hunnit fylla 35 har hon redan en diger meritlista. Susanne Garvis har fått en rad stipendier och forskningsanslag, publicerat böcker och artiklar på temat barn och lärande, hon driver internationella forskningssamarbeten och verkar rådgivande för olika länders regeringar i frågor som rör yngre barns utbildning.
– Nästa vecka kommer representanter från regeringen i Tasmanien hit från Australien för att se hur det svenska förskolesystemet fungerar, berättar hon.
Förskolan i Sverige har rykte om sig att vara bland de bästa i världen.
– Här är förskolan väldigt stöttande för både barn och familjer. Låga avgifter och gratis mat gör att den ytterst också bidrar till att minska fattigdomen. Föräldrar har råd att ha barn i förskolan och kan jobba och dra in pengar, konstaterar hon.

Bäddar för en högre kvalitet

Dessutom satsar Sverige också på att personalen ska vara högskoleutbildad, vilket bäddar för en högre kvalitet på undervisningen i förskolan. Susanne Garvis avslutade nyligen en stor meta-analys tillsammans med kollegor i Australien som visar just detta. Studien spänner över forskning gjord från 1980 till 2014.
– Vi fann bevis för att ju mer personalen studerat på högskolan, desto högre kvalitet hade förskolan, säger Susanne Garvis.
Vad innebär det då i praktiken? Jo, utbildade pedagoger har större kunskap och förmåga att interagera och lyssna på barnen, planera lärandet och skapa kreativa och inspirerande miljöer för verksamheten. Det innebär inte enbart en rolig och lärorik förskoletid för barnen, utan också en rad vinster på längre sikt.

Stark utveckling i sitt lärande

– Oavsett bakgrund och ekonomisk status får barn som har tillgång till hög kvalitet i förskolan en stark utveckling i sitt lärande även i framtiden och en bra start i skolan. De får bättre skolresultat än andra barn och risken att hamna i utkanten av samhället minskar, säger Susanne Garvis.
Det märks att frågan ligger henne varmt om hjärtat.
– Jag är verkligen passionerat intresserad av det här. Jag har själv jobbat som lärare och undervisade små barn under fem år innan jag började forska.
– Jag vill bidra till att förändra samhället! Jag kämpar för att alla barn ska få tillgång till kvalitet i förskolan. Barn har inte rösträtt och har inte så stora möjligheter att påverka själva så jag vill vara deras röst.

Tendens att tappa grupptänkandet

Det svenska systemet med subventionerad förskola och gratis skolgång ger alla barn chansen till en bra start i livet. Men kanske går något av det förskolan byggt upp förlorat när barnen börjar grundskolan, tycker Susanne Garvis.
– Politikerna borde inte stirra sig blinda på Pisaresultaten utan tänka lite bredare. Skolan har en hel del att lära från förskolan.
– Förskolepedagogiken handlar mycket om hur man har det i gruppen, den är väldigt inkluderande och alla är med oavsett ålder. De små barnen lär av varandra. Det finns en tendens att skolan tappar grupptänkandet. Med mer åldersintegration i skolan skulle vi kunna skapa interaktivt lärande mellan barn i olika ålder och stärka sammanhållningen. Det tror jag skulle öka elevernas kunskaper på sikt.

Text: Karin Frejrud
Foto: Johan Wingborg

Ålder: 35.
Yrke: Professor i barn- och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Bor: Flyttade till Göteborg från Melbourne för två år sedan.
Familj: Man och hund.
Intressen: Spelar piano och fiol. Pianot fick dock inte plats i flyttlasset.
Dold talang: Matlagning. Jag har blivit en mycket bättre kock sedan jag flyttade hit, i Australien köper alla take-away.

Så här ser förskolan ut i Australien:

• Finns enbart i privat regi.
• Kostnaden är i genomsnitt 3 000 kronor/vecka.
• Maten ingår inte i priset utan betalas separat.
• Det är oftast billigare för par med två barn att en förälder, vanligtvis mamman, stannar hemma med barnen istället för att ha dem i förskolan.
• Barn kan lämnas i förskolan från att de är sex veckor gamla.
• Förutom att kostnaderna stänger många barn ute från förskolan är det även stor brist på förskoleplatser.

Artikeln om Susanne Garvis är publicerad i nya numret av GU-Journalen.

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Sidansvarig: Malin Behnke|Sidan uppdaterades: 2010-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?