Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Förmågan att sinnligt erfara de tio första talen som nödvändig grund för aritmetiska färdigheter (FASETT)

Projektet tar sin utgångspunkt i en förmodan om på vilket sätt aritmetiska färdigheter utvecklas. Vi utgår från att de tio första naturliga talen måste erfaras/förnimmas utifrån deras månghets- samt del-helhets-aspekter, och alltså inte bara kunna räknas fram. I projektet prövas och studeras denna förmodan i pedagogiska kontexter genom att tillsammans med förskollärare arbeta med det matematiska kunnandets grundläggande med barn i 5-6-årsåldern. Projektet syftar till att generera kunskap om barns tidiga aritmetiklärande utifrån delvis andra teoretiska och metodologiska perspektiv än de som har dominerat fältet, samt att se om och på vilket sätt en planerad pedagogisk verksamhet som bygger på de teoretiska antagandena kan bidra till barns utveckling av aritmetikfärdigheter på kort och lång sikt.

De specifika forskningsfrågorna är:

  1. I vilken utsträckning utgör förmågan att direkt erfara månghet och del-del-helhetsstruktur hos de tio första naturliga talen en förutsättning för utvecklingen av aritmetiska färdigheter?
  2. Hur kan förmågan utvecklas med hjälp av en pedagogik som bygger på särskilda empiriska och teoretiska insikter?
  3. Hjälper utveckling av förmågan barnen att bemästra aritmetikuppgifter över längre tid?

 

För att besvara forskningsfrågorna används en kombination av fältexperiment och designexperiment där avsikten är att utveckla såväl teori som praktik och särskilt pröva tidigare forskningsresultat och teoretiska antaganden genom tillämpning.

Vi implementerar teori och pedagogiska artefakter i förskolepraktik i nära samarbete mellan forskare och förskollärare. Studien kommer att omfatta ett flertal förskollärare i olika kommuner och ca 100 barn i åldrarna 5-6 år. Lärarnas pedagogiska arbete kommer att ligga till grund för analys och utveckling. Detta kommer också att utgöra data för att analysera och förstå vad som kan tänkas förklara utfallet av matematikarbete i förskolan.

Barnens matematiska utveckling följs genom intervjuer vid tre tillfällen: två under ”undersökningsåret” i förskolan, samt en gång under året i förskoleklass. Intervjuerna utgör underlag för såväl kvalitativa som kvantitativa analyser.

Studien kommer att ge såväl teoretisk som praktisk kunskap om barns utveckling av talbegrepp och grundläggande aritmetik. Med tanke på att så gott som alla barn idag går i förskolan och förskolans uppdrag är att lägga grund för den matematiska utvecklingen finner vi det angeläget att undersöka på vilket sätt barn i dessa åldrar kan ges stöd så att flera utvecklar fruktbara strategier och lär sig att se talrelationerna. Resultaten får betydelse för hur man kan utforma praktiken i förskola och tidiga skolår för att stimulera barns matematiska utveckling, inte minst mot bakgrund att den pedagogiska verksamheten ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Medverkande i projektet

Camilla Björklund, projektledare, Göteborgs universitet
e-post

Ference Marton, Göteborgs universitet
Angelika Kullberg, Göteborgs universitet
Maria Reis, Göteborgs universitet
Maria Alkhede, Göteborgs universitet
Ulla Runesson, Jönköping University
Anna-Lena Ekdahl, Jönköping University

Finansiär

Vetenskapsrådet UVK Didaktik

Projekttid: 2015–2018

Sidansvarig: Malin Behnke|Sidan uppdaterades: 2017-03-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?