Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Barns vardagsliv starkt reglerat

Nyhet: 2017-03-01

Barn i Sverige och USA upplever sin vardag som tydligt reglerad och strukturerad. Men där de amerikanska barnen anger långa skoldagar och läxor som det jobbiga i vardagen pekar de svenska barnen istället på tjat och stress i samband med de dagliga rutinerna. Det framgår av en aktuell studie vid Göteborgs universitet.

– Oberoende av land talar barnen om allt mindre tid åt egenvalda aktiviteter. De lyfter emellertid olika saker i sina berättelser, säger Ylva Odenbring, forskare i pedagogik.
Hon har genomfört studien i form av intervjuer med svenska och amerikanska barn i åldrarna sex och sju år. Samtliga barn i studien hade medelklassbakgrund och de ekonomiska förutsättningarna för att kunna delta i olika aktiviteter på fritiden.

Skolifiering av barndomen

Tidigare forskning pekar på att barns vardag i västvärlden till stor del kretsar kring tiden de spenderar i olika utbildningsinstitutioner och tiden de ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter. Forskare talar om en skolifiering av barndomen i och med att barn tillbringar stor del av sin tid i olika utbildningsinstitutioner − som förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.
Utöver tiden som barn tillbringar i de nämnda utbildningsinstitutionerna ägnar sig barn åt olika fritidsaktiviteter, och barn i skolåldern har dessutom läxor. Få tidigare studier har emellertid studerat dessa frågor utifrån barnens perspektiv.

Överorganiserat liv

– De amerikanska barnen nämner långa skoldagar, läxor och fritidsaktiviteter som främsta anledningar till att de upplever vardagen som så reglerad. De svenska barnen pekar istället i första hand på de dagliga rutinerna i samband med att de ska lämnas och hämtas i förskoleklassen och det tjat och den stress de förknippar med dem, säger Ylva Odenbring.
Studien pekar på några av tendenserna i många västerländska samhällen: att vardagslivet för många människor, och det gäller även barnen, har blivit allt mer reglerat och strukturerat. Barnens beskrivningar av sin vardag ger bilden av ett överorganiserat liv.
– Utifrån ett vidare samhällsperspektiv väcker resultaten i studien frågor kring hur barns röster tas i beaktning inte minst för att skapa en mindre stressig vardag och ett ökat välbefinnande för barn, säger Ylva Odenbring.

Studiens resultat är publicerade i artikeln Childhood, free time and everyday lives: comparing children’s views in Sweden and the United States, i den vetenskapliga tidskriften Early Child Development and Care.
Länk till artikeln

För mer information:
Ylva Odenbring, docent i pedagogik, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, e-post: ylva.odenbring@gu.se, tel. 031-786 2840.

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Nyheter

  • Mässor och konferenser centrala när agendan sätts för skolans digitalisering

    [2018-02-08] Konferenser, skolmässor och sociala medier beskrivs ofta som viktiga och demokratiska mötesplatser för skolan och för lärare. Enligt den bilden kan lärare där göra sina röster hörda, lyfta fram och diskutera relevanta pedagogiska frågor och dela framgångsrika undervisningskoncept och metoder. I en studie från Göteborgs universitet framställs en helt annan bild.

  • Digital teknologi stöttar elevers lärande om havet

    [2018-01-23] Virtuella plattformar kan praktiskt taget föra havet till klassrummen och fungera som ett stöd för elevers medvetenhet om havets betydelse. Det framgår av en avhandling från Göteborgs universitet.

  • Instruktören avgörande i sjökaptensutbildningens virtuella utbildningsmiljö

    [2018-01-15] Det är långt ifrån självklart hur blivande sjökapteners färdigheter utvecklas i utbildningens uppbyggda miljöer och hur den simulerade verkligheten där relaterar till arbetet ombord på ett fartyg. En ny avhandling från Göteborgs universitet understryker hur avgörande instruktörens funktion är.

  • Undersöker hur lärare använder sociala medier

    [2017-11-15] Hallå Annika Lantz-Andersson och Mona Lundin, båda vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som för Skolverkets räkning gjort en populärvetenskaplig forskningsbevakning om sociala medier som en arena för lärares fortbildning.

  • Roger Säljö hedersdoktor vid Universitetet i Agder

    [2017-11-08] Universitetet i Agder har utsett fem nya hedersdoktorer i samband med universitetets 10-årsjubileum. En av dessa fem är professor Roger Säljö från inst för pedagogik, kommunikation och lärande.

  • 34 miljoner från Vetenskapsrådet till utbildningsvetenskap

    [2017-11-01] Två forskarskolor och två forskningsprojekt vid Göteborgs universitet har tilldelats drygt 34 miljoner kronor i Vetenskapsrådets utlysning inom utbildningsvetenskap.

  • Högtidlig examenshögtid vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

    [2017-10-25] Under högtidliga former avhölls den 13 oktober för tredje gången en examenshögtid vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

  • Tre frågor till Sonja Sheridan

    [2017-10-18] Hallå där Sonja Sheridan, professor emerita i pedagogik vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som har blivit invald till portalen AcademiaNet efter nominering av Vetenskapsrådet.

  • Forskning om genus, skola och våld får Forte-finansiering

    [2017-10-11] Ylva Odenbring, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, är en av forskarna vid Göteborgs universitet som får forskningsmedel i Fortes stora utlysning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Hon får drygt 3,5 mnkr till sitt forskningsprojekt om genus, skola och våld.

  • Svårt för fritidshem att kompensera för barns olika livsvillkor

    [2017-10-11] Trots formulerade likvärdighetsideal riskerar fritidshem att upprätthålla och reproducera strukturella skillnader i barns liv. Boendesegregationen har gett homogena grupper vad gäller social bakgrund. Dessutom försvårar mycket stora grupper för personalen att erbjuda god pedagogisk verksamhet. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Fler nyheter

Sidansvarig: IPKL webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2017-06-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?