Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Arbetsmiljö avgörande för gruppindelning på förskolan

Nyhet: 2020-03-02

Mindre grupper i förskolan bidrar till barns lärande och utveckling. Men förskolans organisation, arbetsmiljö och den arbetsplatskultur som utvecklas är avgörande för att förskollärare ska dela in barnen i mindre grupper. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Bild på Panagiota Nasiopoulou.Tidigare forskning visar tydligt att möjligheten att dela in förskolebarn i mindre grupper under delar av dagen har en rad fördelar för barnens välmående, lärande och utveckling. I sin avhandling har Panagiota Nasiopoulou undersökt förskollärares intentioner med gruppindelning och vilka faktorer som faktiskt bestämmer om gruppindelning sker.

– Mina studier visar att gruppindelning är en pedagogisk praktik som utgår från de faktiska situationer som dagligen uppstår i verksamheten. Även om förskollärare poängterar att intentionen är att främja barnens lek och lärande, är organisatoriska aspekter avgörande för deras beslut att dela in barnen i mindre grupper, säger Panagiota Nasiopoulou.

Avhandlingen visar att relationer och organisatoriska aspekter är avgörande för gruppindelningen. Relationer avser samspel mellan förskollärare, barn, vårdnadshavare, medarbetare och rektor. Organisatoriska aspekter som skapar möjligheter eller begränsningar för gruppindelning är till exempel personalsammansättning i förhållande till antal barn, arbetsuppgifter och förskolans fysiska rum. Däremot fanns det ingen tydlig koppling mellan förskollärares utbildningsnivå eller erfarenhet och genomförande av gruppindelning.

Läsa och skriva prioriteras inte
Panagiota Nasiopoulou har också undersökt vilka av läroplanens innehållsområden förskollärare prioriterar. Medan språk, matematik, lek och motorisk utveckling prioriterades högt, var läsa och skriva lågt prioriterat. Nästan två tredjedelar av förskollärarna svarade i följdfrågor att läsa och skriva inte ingår i förskolans uppdrag eller att barnen är för unga för undervisning i läsning och skrivning.

– Det tyder på att det finns en arbetsplatskultur som är skeptisk till en mer kunskapsorienterad förskola, säger Panagiota Nasiopoulou och fortsätter:

– Det finns ett stort behov av mer riktade kompetensutvecklingsinsatser som tar hänsyn till förskollärares och arbetslags olika behov och att satsningar sker i samspel med förskollärare och de utmaningar, dilemman och frågor som finns i den faktiska miljö där de arbetar.

Avhandlingen baseras på en enkät som besvarats av 698 förskollärare från 46 kommuner i Sverige.

För mer information:
Panagiota Nasiopoulou, telefon 031–786 2007, e-post panagiota.nasiopoulou@gu.se

Panagiota Nasiopoulou försvarade sin avhandling The Professional Preschool Teacher under Conditions of Change. Competence and Intentions in Pedagogical Practices den 28 februari.

Avhandlingen är digitalt publicerad.

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Sidansvarig: IPKL webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2010-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?