Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Fokus på demokratins utmaningar

Nyhet: 2018-09-03

Fem frågor till Johan Söderman, docent och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som på ett heldagsseminarium kring demokrati och folkbildning den 20 september är en av dem som ventilerar frågor om sociala mediers roll vad gäller ”fake news”, ”filterbubblor” och ”alternativa fakta”.

Vilka är de demokratiska utmaningarna med sociala medier?
– Sociala medier är något av ett tveeggat svärd, som å ena sidan ger möjlighet till mer direkt påverkan än tidigare. Å andra sidan går det att se ökad åsiktspolarisering som konsekvens av det digitala samtalsklimatet. Folkbildningen har historiskt syftat till ökade insikter i kontrast till låsta åsiktspositioner, och på så vis bidragit till sammanhållning och förståelse mellan olika samhällsintressen. Folkbildningens roll i det framväxande digitala landskapet är därför en fråga som vi hoppas kunna diskutera under dagen.

I andra sammanhang har du diskuterat frågan om digitalt kapital och vem som egentligen äger detta? Berätta mer.

– Digitalt kapital handlar bland annat om vilka som bemästrar det digitala landskapet genom att skapa ett eget utrymme i samhällsdebatten och därmed ges synlighet. Det handlar om kontaktnät, relationer till etablerade medier och förmågan att skapa en känsla av autenticitet vilket i sin tur engagerar följare.

Kritiker av sociala medier menar att det offentliga rummet alltmer töms på debatt, att det exempelvis i valtider ges individanpassade budskap via sociala medier vilket hotar demokratin. Finns det någon sanning i detta?
– Det är en spännande fråga, som jag tror att exempelvis Åsa Wikforss kommer att belysa på seminariet och kanske ge oss vidgade insikter om.

Hur påverkas politiker och politiken av de sociala medierna?
– Det är tydligt att de i allra högsta grad påverkas, inte minst då de bemöter och själva deltar i olika typer av digitala kampanjer. Möjligtvis är det så att politiker ibland också överskattar den breda förankringen i vissa digitala stormbyar. Anmärkningsvärt är även att det inte verkar finnas någon uttalad policy för riksdagsledamöters användning av sociala medier, vilket gör det omöjligt att som medborgare veta om ministrar som deltar i digitala kampanjer gör det i egenskap av sin yrkesroll eller som privatpersoner. Det är en fråga som även kan ses som aktuell för oss forskare.

Kan man rent av säga att sociala medier innebär ett intrång i demokratin?
– Det går att se att det finns inslag av såväl utopiska som dystopiska perspektiv i debatten om sociala mediers roll i samhället och för demokratin. Det vill säga att sociala medier lyfts fram som en dikotomi; antingen hot eller frälsning. För att återkomma till folkbildningens övergripande syfte, att bidra till ökade insikter, så blir svaret på denna fråga därför att det är just komplext. För det samlade utbildningsväsendet är det således en fortsatt central uppgift att utbilda informerade kritiska medborgare, vilket egentligen alltid varit själva kärnan för den svenska folkrörelsedemokratin.

Övriga medverkande på seminariet är bland andra Åsa Wikforss och Erik Amnå.
Seminariet anordnas som led i samverkan mellan Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Västra Götalands Bildningsförbund.

Läs mer om anmälan och seminariet på Pedagogen 20 sep

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Sidansvarig: IPKL webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2010-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?