Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Komplext diskutera betyg i betygssamtal

Nyhet: 2019-05-29

Att föra en dialog kring bedömning anses vara en viktig del av ett studentcentrerat arbete inom högre utbildning. Detta anses också innebära en potential för djupgående förhandling om vad som är lämpliga förväntningar på studenters arbete. Men en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet visar att dessa samtal om bedömning för med sig egna problem.

Att bedöma studenters skrivarbete och att förhålla sig till bedömning är en naturlig del av högskolans verksamhet som både lärarna och studenter är väl förtrogna med.
– Tidigare forskning har visat att det är i mötet mellan det egna arbete och lärarnas kommentarer som studenter lära sig att anpassa sitt arbete till institutionens förväntningar. I vanliga fall är de kommentarerna skriftliga. Nyare forskning visar dock att betygsssamtal är mer lämpade för att stödja studenters lärande. Det har dock saknats forskning om vad den typen av samtal innebär och hur de kan skapa den slags förståelse som kan leda till lärande och bättre framtida studieresultat, säger Janna Meyer-Beining, avhandlingens författare.

Organisera samspelet

I den aktuella avhandlingen belyser hon hur lärare och studenter i så kallade betygssamtal närmar sig uppgiften att prata om bedömning av ett skriftligt arbete. I det här fallet gäller det tio betygssamtal efter ett rapportskrivande om hållbarhet inom ramen för en kurs tillhörande en masterutbildning inom bygg- och miljöteknik inom ingenjörsutbildning.
Video- och ljudinspelningar från betygssamtalen har använts som datamaterial för tre olika studier av meningsskapandet av betygssamtalen. Studierna visar att samtal om bedömning karakteriseras av två sammankopplade typer av meningsskapande.
– För det första behöver deltagarna organisera samspelet i den pågående aktiviteten. Det innebär till exempel att man gemensamt bestämmer vilka kommunikativa roller respektive deltagare har i samtalet och hur aktiviteten struktureras. Samtidigt måste deltagarna vara överens om vad det innebär att prata om betyg i detta sammanhang och vilka frågor som kan bli aktuella när man diskutera kvaliteten av en handledd text efter betygssättning, säger Janna Meyer-Beining.

Svårt framföra farhågor

I avhandlingen visar hon att betygsssamtal innebär stora möjligheter. Samtidigt visar avhandlingen att samtalen kan vara en utmaning för både lärare och studenter. Betygssamtalen är organiserade på ett sätt som gör det lätt för läraren att introducera problematiska aspekter, men gör det samtidigt svårt för studenten att framföra egna frågor och farhågor. Detta kan därför inte anses vara idealt från ett studentcentrerat perspektiv på lärande i högre utbildning.
– Det finns dessutom en rad olika bedömningsgrunder som kan framställas som relevanta för bedömningen av handledd text inom högre utbildning. Det gör det ännu mer komplext. Exempelvis kan en text diskuteras som en vetenskaplig text eller som ett stycke studenttext, det vill säga en produkt av en lärandeprocess. Detta leder till att lärare och student omedvetet orienterar sig mot olika bedömningsobjekt i sina samtal, säger Janna Meyer-Beining.

För mer information: Janna Meyer-Beining, telefon: 0737-606394, e-post: janna.meyer-beining@gu.se
Janna Meyer-Beining lägger fram sin avhandling Assessing writers, assessing writing: A dialogical study of grade delivery in Swedish higher education vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, fredagen den 31 maj, kl. 13.00 i Sal BE 036, Pedagogen hus B entréplan, Läroverksgatan 15

Avhandlingen finns digitalt publicerad

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Sidansvarig: IPKL webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2010-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?