Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Svensk förskolepraxis lockar

Nyhet: 2018-10-02

I slutet av september var den första av flera grupper skolansvariga från Amersfoort i Nederländerna på plats på Pedagogen för en tredagarskurs på temat lek, lärande och ledarskap. Det svenska forskningskunnandet om hur lek och lärande förenas i förskolan är det som lockar.

25 ledningspersoner från Amersfoorts skolväsende är på plats när Maelis Karlsson Lohmander, kursledare för tredagarskursen och universitetslektor på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, IPKL, håller en 90-minuters föreläsning på temat Early Childhood Education and Care in Sweden.
Föreläsningen handlar bland mycket annat om förskolans plats i det svenska utbildningssystemet, om hur den svenska förskolan är organiserad och om hur en vanlig dag kan se ut på en svensk förskoleavdelning. Den handlar också om mål och riktlinjer i den nu aktuella läroplanen Lpfö 98, reviderad 2016, samt vad förändringarna med förskolans nya läroplan LpFö18 – som träder i kraft 1 juli 2019 – egentligen innebär.

17 grundskolor

I tredagarskursen ingår också föreläsningar som Play and Learning in Early Childhood med professor Ingrid Pramling Samuelson, Play and Early Maths med professor Camilla Björklund, Multilingualism med docent Anne Kultti samt Distributed Leadership for School Improvement med universitetslektor Mette Liljenberg. Ett viktigt inslag är även den workshop om ledarskap samt besöken på fyra olika förskolor i västra Göteborg, som i båda fallen ombesörjs av Förskoleförvaltningen, Göteborgs Stad.
Winfried Roelofs är ordförande i styrelsen för KPOA, en stiftelse som driver 17 katolska grundskolor med 5500 elever i Amersfoortområdet:
– Utifrån de analyser vi låtit göra av våra skolor visar det sig att vi riskerar att tappa de barn som kommer efter under de tidiga skolåren. De svenska erfarenheterna av betydelsen av tidig intervention och ett lekbaserat lärande i en välfungerande förskola har visat sig ha långgående positiva konsekvenser för just de barnen. Det är något vi vill ta till oss och lära oss av liksom den höga utbildningsnivån på även de lärare som arbetar med de tidiga åldrarna, säger han.

Saknas forskning

– I Nederländerna saknas dessutom den typ av forskning som vi kan komma i kontakt med här, den som fokuserar på just lekbaserat lärande, säger han.
Det nederländska besöket från Amersfoort planeras vara en återkommande satsning på kompetensutveckling. KPOA och IPKL har nu tecknat ett samarbetsavtal som sträcker sig till 31 oktober år 2022.

Fr v Bert Dekker, Winfried Roelofs, Brigitte Visser och Maelis  Karlsson Lohmander

– Planerna är att en grupp om 15 – 20 skolledare, lärare och mentorer från Amersfoort årligen ska komma till IPKL och Göteborg, för ett tredagars program kring teoretisk och praktisk forskning kring “Play, Learning and Leadership in Early Childhood Education”, säger Birgitta Roos Haraldsson, studierektor för externa uppdrag och samverkan på IPKL.
Samarbete och avtal gäller under förutsättning att KPOA erhåller sökta medel från Erasmus+.

Fakta:
I Nederländerna har barnen skolplikt för heltidsstudier från 5 till 16 års ålder och på deltid i ytterligare två år. I stort sett alla barn börjar dock skolan redan vid 4 års ålder.

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Sidansvarig: IPKL webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2010-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?