Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Upp till regnbågsbarn att förklara sin bakgrund

Nyhet: 2018-09-19

Skolan och andra institutioner som kyrka och föreningsliv har begränsad kompetens att bemöta elever som kommer från regnbågsfamiljer. Istället läggs det på barnen själva att informera och förklara icke-normativ sexualitet, könsöverskridande identitet och sitt queera släktskap. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

– Regnbågsbarnen navigerar och förhandlar sitt släktskap i en rad sammanhang. De tvingas att förklara sig och utbilda sin omgivning i olika situationer, som exempelvis när de pratar om sin familj i skolan, säger avhandlingens författare Per Nordén.
Han har intervjuat 28 personer födda mellan 1975 och 1997. Vid intervjutillfället var de mellan 15 och 37 år. De 28 personerna delar erfarenheten av att i Sverige växa upp med en eller flera homosexuella, bisexuella eller transföräldrar. Historiskt har denna kategori barn alltid funnits men först 2006 gav Språkrådet dem benämningen regnbågsbarn.

Regelverk skrivits om

Sedan dess har de juridiska regelverken för adoption, insemination och könsbekräftande behandling skrivits om. Men trots de sociala och politiska förändringarna har få studier hittills gjorts utifrån regnbågsbarnens perspektiv. I sin avhandling fördjupar Per Nordén bilden av regnbågsbarnens erfarenheter av familj, utbildning och fritid.
Gemensamt för de personer Per Nordén intervjuat är att de alla på olika sätt tvingats hantera sin queera familjebakgrund. En del har mött våld, andra har tvingats försvara sig på andra sätt medan ytterligare andra har gått in i tystnad. Han visar även hur ett antal av regnbågsbarnen har drabbats av homofobi, eller vad han kallar för heterosexism och transnegativitet, utifrån sitt queera släktskap. Alla har dock inte upplevt att de haft allvarliga problem.

Fullfölja skolplikten

– Skolans utbildningsuppdrag har genom åren förtydligats och utvecklats men kretsar entydigt vid att samhällets alla barn ska kunna fullfölja sin skolplikt. Genom att intervjua regnbågsbarn blir det tydligt att deras familjeförhållanden kan få sociala implikationer för deras skolgång, säger han.
– En intervjuad menar att var och varannan samhällslektion på gymnasiet slutade i elevdispyter om homosexuella ska få vara föräldrar. Något som innebar ett direkt och upprepat ifrågasättande av elevens familjeförhållande.
I ett annat fall skickades barnet till skolkuratorn för att hon ingick i ett större och bråkigt tjejgäng. Väl där förväntades hon svara på frågor om hon var bråkig för att hon var rädd att bli lesbisk som sin mamma.

Återkommande situationer

− Jag trodde att denna typ av situationer skulle dyka upp under intervjuerna men att det var så genomgående och återkommande i berättelserna förvånade mig, säger Per Nordén.
Utanför skolan kan regnbågsbarnen i mycket större utsträckning välja sin omgivning, och många har goda erfarenheter av exempelvis kamratskap inom lagsporter och kyrkan. Men det finns även det omvända.
− Jag tänker särskilt på en intervjuad som under tonåren blev ombedd att gå hem och be för sin homosexuella pappas tillfrisknande. Hon lämnade församlingen och därmed sina sammanhang och vänner, sin kör och tro på Gud.

För mer information:
Per Nordén, telefon: 0702-380717, e-post: per.norden@gu.se
Per Nordén lägger fram sin avhandling Regnbågsungar: Familj, utbildning, fritid vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande fredagen den 21 september kl 13.00
Plats: Sal BE 036, Pedagogen hus B, entréplan, Läroverksgatan 15, Göteborg

Avhandlingen finns digitalt publicerad på https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/56458

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Sidansvarig: IPKL webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2010-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?