Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Conditions and tools for Development of Arithmetic Competences (CoDAC)

CoDAC är ett gemensamt forskningsprojekt mellan Högskolan i Kristianstad (HKr) och Göteborgs universitet (GU).

Villkor och redskap för utveckling av aritmetisk kompetens

Inom reformprogram världen över betonas idag ”mathematical literacy” som en sammanfattande benämning för grundläggande kompetenser som är nödvändiga för oss som samhällsmedborgare. Att vara ”matematiskt litterat” innebär både att ha grundläggande kunskaper och färdigheter och att kunna använda dessa kunskaper och färdigheter i olika situationer. Att kunna addera och subtrahera hela tal är en grundläggande form av ”mathematical literacy”, centralt framskriven i läroplanen för förskolan och skolan. Brister när det gäller grundläggande matematiska färdigheter är ett stort problem för den enskilde individen. Det påverkar möjligheterna till lärande i många av skolans ämnen, inte enbart i matematik.

Forskning kring utveckling av grundläggande kompetens i matematik, utförd inom skilda teoretiska ramverk, pekar på att det finns förmågor som är grundläggande för den vidare utvecklingen av aritmetiska färdigheter, bl.a. att behärska grundläggande talbegrepp. Studier av barn med svårigheter i matematik pekar också på att de inte behärskar grundläggande talbegrepp. En central aspekt av att behärska grundläggande talbegrepp är att förstå tal som strukturer av del-helhetsrelationer (exempelvis 7=6+1=5+2=….) och att ha tillgång till strategier för att hantera dessa.

Utveckling av de mest grundläggande talbegreppen (talen 1-10) sker i stor utsträckning innan barnen deltar i didaktiskt organiserade lärprocesser, i sociala aktiviteter och socialt samspel som erbjuder ”matematiserande”. Vad som konkret erbjuds av aktiviteter och redskap (bl.a. spel, ibland i datoriserad form) i barns vardagsmiljö ger viktiga förutsättningar och villkor för utveckling av aritmetiska. Ett viktigt redskap i barns matematiserande, som särskilt kommer att uppmärksammas, är deras fingrar och användning av fingertal.

Projektet tar sin utgångspunkt i socio-kulturell teoribildning och metodologi, där vi kommer att studera barns aktiviteter i en ”mikromiljö” för matematiserande. Denna mikromiljö är byggd kring ett datorspel där vi kan kontrollera och variera de matematiska situationer barnen ställs inför och de redskap de har tillgång till, men inkluderar också situationer av mer vardaglig karaktär. Studierna kommer att bedrivas i förskola/lågstadium och i barns hemmiljöer.

Projektet syftar till att studera hur utveckling av grundläggande talbegrepp och aritmetisk kompetens sker i interaktion mellan barn, mellan barn och vuxna samt mellan barn och olika typer av artefakter och att beskriva denna utveckling i termer av ”learning trajectories”

Mer specifikt omfattar dessa studier analyser av:

  • hur barn utvecklar förståelse av tal som del-helhetsrelationer;
  • vilka strategier de utvecklar för att hantera tal som del-/helhetsrelationer;
  • hur sådana strategier relaterar till utvecklingen av mer generiska aritmetiska färdigheter;
  • hur barnen använder fingrar som redskap i sitt matematiserande;
  • hur didaktiska miljöer ger villkor för och bidrar till utvecklingen av funktionella del-/helhetsstrategier och i förlängningen talbegreppsliga förmågor

Medverkande i projektet

Ingemar Holgersson, universitetslektor (projektledare), Högskolan i Kristianstad

Torgny Ottosson, professor, Högskolan i Kristianstad

Berner Lindström, senior professor, Göteborgs universitet
E-post: berner.lindstrom@ped.gu.se

Wolmet Barendregt, universitetslektor, Göteborgs universitet

Finansiär

Vetenskapsrådet

Sidansvarig: IPKL webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2015-09-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?