Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Professionell kompetens i utbildningspraktiker: Kritikgenomgångens pedagogik

Frågor kring utbildningars utformning och innehåll är sammanvävda med frågor kring bedömning. Inom områden där kunskapsinnehållet är mångfacetterat, och där det inte finns givna rätt eller fel, måste utbildning såväl som bedömning anpassas till innehållets komplexitet. Detta gäller en lång rad utbildningar - kanske de flesta. Detta forskningsprojekt har studerat en av Sveriges arkitektutbildningar och fokuserat på den dominerande formen för examination - så kallade kritikgenomgångar. Tidigare studier av kritikgenomgångar har i huvudsak varit debatterande och/eller kritiskt normerande och inriktat sig på antingen beskrivningar av hur kritik bör bedrivas, eller haft för avsikt att peka ut problem, spänningar och brister i denna typ av examination. Det har dock saknats forskning som granskat kritikens pedagogiska innehåll mera ingående, med utgångspunkt i det som görs snarare än vad som borde göras.

Målsättning och metod

Målsättningen har varit att bidra med en ökad förståelse för kritikgenomgångens konkreta villkor, med utgångspunkten att kritiken är en socialt samskapad aktivitet. Det analytiska ramverket är hämtat från etnometodologi och samtalsanalys. Projektets empiriska material består av ca 70 timmar videomaterial från en svensk arkitektutbildning. Materialet har samlats in, transkriberats och analyserats med fokus på de samtal, gester och rumsliga förutsättningar som gör kritiken möjlig. Ett antal frågor har legat till grund för det efterföljande analysarbetet: Hur används denna examinationsform för att synliggöra arkitekturens olika kompetenser? Vilken roll har språket, och hur kopplas det samman med planer, skisser, bilder och andra materiella föremål? Hur gör studenterna när de anser att kritikern har fel eller är orättvis? Hur hanteras det faktum att kritikgenomgången både har bedömande och instruerande drag? Hur behandlas relationen mellan projektarbetet som en process och som ett färdigt och presenterat objekt? Samtliga av dessa frågor har adresserats och diskuterats inom ramen för projektet. Vår förhoppning är att resultaten ska vara relevanta inte bara för personer med ett intresse för arkitektur, utan för alla som arbetar med utbildning där man ger och tar kritik.

Finansiering

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet

 

Broschyr kritikprojektet

Kontakt

Projektansvarig
Professor Jonas Ivarsson
Göteborgs universitet
46 (0)31-786 2473
e-post


Projektmedlemmar
Oskar Lindwall e-post
Gustav Lymer, e-post
Ola Lindefelt, e-post

Sidansvarig: IPKL webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2010-09-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?