Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Seminarier våren 2020

Alla evenemang är gratis och öppna för allmänheten, ingen föranmälan krävs.

Varmt välkomna!
 

Tisdag 28 januari, kl. 15:00-16:30, lokal: BE014, hus B, Pedagogen
ANN-CHARLOTTE LINDGREN, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet

Förskolors dokumentationsdilemman

Idag hörs allt fler röster från förskolans personal att de fått nog, de vill vara med barnen, inte ägna sin tid åt dokumentation och administration. I föreläsningen problematiserar Ann-Charlotte Lindgren några av de motsättningar som kan uppstå i uppdraget med att dokumentera de yngsta barnens lärande i relation till en bedömning av förskolans kvalitet. Utgångspunkten är en studie som är genomförd i två mångkulturella förskolor. Med stöd i verksamhetsteori beskrivs hur dilemman som uppstår i och genom arbetet med dokumentation och utvärdering kan förstås systemiskt utifrån förskolans kulturhistoriska traditioner.



Tisdag 25 februari, kl 15:00-16:30, lokal: BE014, hus B Pedagogen
LINN ECKESKOG, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet

Kommunikation i förskolan: Förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Varför vill inte förskolechefen att personalen använder ordet kram i veckobreven? Varför duckar föräldrarna under en tvättlina som löper genom förskolans hall? Och varför befarar personalen att kommunens nya, obligatoriska lärplattform ska försvåra, snarare än underlätta, kommunikationsarbetet? I min doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap har jag studerat förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett medielandskap under förändring. Jag talar om ett kommunikationsarbete som ingår i arbetet i förskolor, men som sällan uppmärksammas eller ges tid och resurser. Under min presentation kommer jag att beskriva och diskutera den medierade kommunikationens betydelse för förskolans identitet och legitimitet, liksom för personalens vilja att uppfattas som professionella. Förskolornas kommunikation, menar jag, fungerar som utrymmen för förhandlingar och gränsdragningar, där ansvar förmedlas och normer upprättas. Kommunikationen med vårdnadshavare är därför en fråga om såväl professionalisering som arbetsmiljö och likvärdighet.



Tisdag 31 mars, kl 15:00-16:30, lokal: BE 015, hus B, Pedagogen
KAROLINA ÅKESSON och MIA ÖSTLUND, Eslövs kommun

Rättighetsbaserad förskola: Barnet som rättighetsbärare

Vi berättar om vår resa från en liten kommunal förskola till ett helt förskoleområde som satsar på att göra barnen till rättighetsbärare. Det är viktigt för oss att barnen är medvetna om vad som står i barnkonventionen. Att varje barn skall förstå sina rättigheter och vad det står för. Kort info om vilka effekter vårt barnrättsarbete har i våra verksamheter:

  • Medvetna pedagoger som håller fanan högt i vårt arbete med barnkonventionen.
  • Rättighetsbaserad förskola – vårt arbetssätt för att implementera barnkonventionen i den dagliga utbildningen.
  • Arbetar medvetet med olika artiklar utifrån barnens intressen och kunskapsbank.
  • Stort fokus på vårt värdegrundsarbete
  • Rättighetsbaserad förskola finns med som ett fokusområde i vårt kvalitetssäkringssystem
  • Större delen av de äldre barnen vet vad som står i delar av barnkonventionen.
  • Involverar hela familjen i detta viktiga arbete genom barnens projektarbete på förskolan.
  • Stolta pedagoger som verkar för barns rättigheter.
  • Ett förhållningssätt som genomsyrar alla våra verksamheter.
  • Dokumentationer på vårt arbetssätt/förhållningssätt.

 



Tisdag 28 april, kl 15:00-16:30, lokal: BE 014, hus B, Pedagogen
ANNELI BERGNELL, Sektionen för förskollärar- och lärarutbildning, Högskolan i Borås

Med kroppen som illustration

En bild säger mer än tusen ord- eller hur är det egentligen? Är det så att säga ”lättare” att lära sig något om man samtidigt har tillgång till en bild? I förskolan behandlas ofta naturvetenskapligt innehåll med hjälp av just bilder eller andra illustrationer såsom modeller, experiment, rörelse, fantasilek osv, vilket förutsätts ge barn möjlighet att få uppleva, upptäcka, uttrycka och lära naturvetenskap med hela kroppen och alla sinnen. Ibland görs detta dock utan att barnen får någon ytterligare förklaring som kopplar ihop aktiviteten med det ibland ganska komplicerade naturvetenskapliga innehåll som står i fokus. Barnen förväntas då att självständigt lägga märke till det som illustrationerna vill visa. Finns det en föreställning om att sinnliga, kroppsbaserade, roliga och fantasieggande inslag i sig gör att något komplicerat blir enklare att både bli intresserad av och att skapa sig en mening om? Under detta seminarium diskuteras illustrationer i förskolans undervisning med ett särskilt fokus på sådana där vi tar kroppen som hjälp för att illustrera naturvetenskapliga begrepp och fenomen. 

Sidansvarig: IPKL webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2020-01-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?